Vattenfakta
Hälften av världens syre kommer ur världshaven. Syre behöver vi för att kunna andas. Det produceras av de växter och alger som lever i havet.
Det finns 95 700 sjöar i Sverige och vi har 386 000 km kust och stränder. Det ger oss möjlighet att vistas i och vid vatten ostört på många ställen. Men också mycket vatten att ta hand om.
Vi behöver dricka 1,5-2 liter vatten varje dag, vi klarar oss bara några dagar utan vatten.
I Sverige gör vi av med ca 200 liter/person och dygn på dusch, matlagning, disk, toalett och dryck.
FN har räknat på att vi behöver 25-45 liter vatten/dag och person. Tillgången på rent vatten är inte självklar. Den styrs av hur mycket snö och regn vi får. I många delar av världen är det redan dålig tillgång till vatten där får många klara sig på 10 liter/dag. I Sverige gör vi av med 35 liter/person och dygn bara på att spola i toaletten.
Mycket vatten som används märker vi inte av, det går åt långt innan vi köper produkten.
Till ett par jeans går det åt 10 000 liter vatten. 1 hamburgare kräver 2 400 liter vatten. 1 liter mjölk kräver 900 liter vatten. 1 burk läsk kräver 200 liter vatten.
Vi måste alla spara på vatten. De senaste åren har vi fått mindre nederbörd i Sverige och varmare temperatur. Det innebär att vi faktiskt har vattenbrist i hela landet.
För att spara vatten:
Vatten och miljö
Vi har bara den mängd vatten som finns på jorden. Det blir inget nytt. Vattnet går runt i sitt kretslopp och det är samma vatten som dinosaurierna använde sig av. Vi behöver därför skydda vattnet från olika gifter och skräp. Gifter från skräp/soptippar/bilskrotar tar regnet med sig ut i bäckar och vidare till sjöar och hav. Vi kan hjälpa oss och allt annat levande genom att ta hand om våra sopor, se till att de hamnar i återvinning. Vi kan ta med oss påsar när vi rör oss i naturen för att kunna ta med oss skräp som vi hittar.
Om vi fortsätter i samma takt som nu så kommer vi att ha mer plast i havet 2050 än fisk. 6,5 miljoner ton plast hamnar i våra hav varje år. Det motsvarar en fullastad lastbil som dumpar sin last i havet varje minut. Varje sekund går det åt tiotusentals nya plastpåsar i världen. I genomsnitt används de bara 12 minuter innan de slängs. Tänk över din plastkonsumtion. Behöver du en plastpåse till all mat du köper? Om du ändå ska skala rotsellerin behöver du ju ingen påse. Ta med dig påsar när du handlar. När du sedan är klar med en plastpåse, lägg den i plaståtervinningen.
Över en miljon sjöfåglar, fiskar och däggdjur skadas och dör varje år av vårt skräp i havet. Vi är också djur, i våra kroppar börjar vi redan hitta spår efter kemikalier och plast som vi får i oss genom mat och dryck.
När vi släpper ut orenat avloppsvatten eller använder konstgödsel i jordbruket leder det till övergödning, något som främst Östersjön har stora problem med. Övergödning dödar djur och växter genom att orsaka syrebrist. Vi kan påverka genom att se till att vi har bra avloppsrening. Att vi använder biologiskt nedbrytbara produkter när vi duschar och städar. Att vi köper ekologiska matvaror, för att i ekologiskt jordbruk används inte konstgödsel. Att vi absolut inte kissar (eller bajsar) i bäck, sjö, å, älv eller hav.
Överfiskning av våra hav leder till att fiskarter hotas av utrotning. Det skadar även livet för andra djur och växter som lever i haven. Genom att enbart köpa certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till att stoppa utarmningen av haven och att minska utsläppen från fiskodlingar. Det finns tre olika certifieringar MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) och KRAV. WWF (Världsnaturfonden) tar årligen fram konsumentguide för köp av fisk och skaldjur. Den vägleder dig i ditt köp, så att du vet vilka arter som är utrotningshotade till exempel.
Lär känna våra olika vatten
Ta med luppar, håv och hink. Samt eventuellt en uppslagsbok med vattenlevande djur. Upptäck tillsammans med barnen vad som lever i och kring vattnet. Tänk bara på att vara respektfull och försiktig. Ta försiktigt i djuren och släpp dem så snart som möjligt. Låt dem vara i vatten i hinken när ni fångat dem. De behöver ju vatten för att kunna leva.
Om ett mindre barn sitter med i kanoten kan denne ha en liten håv med sig medan ni paddlar. Håven kan även användas för att plocka upp skräp som ni hittar under färden.
Vid pauser kan ni tillsammans undersöka livet i vattnet och på strandkanten. Kom ihåg att allemansrätten säger ”inte störa, inte förstöra”. Vi får inte störa fåglar som lagt ägg på stranden. Inte förstöra någons bo eller liv.
Kikare är kul att ta med sig. Då kan ni lättare spana på fåglar i luften eller i vattnet. Dessutom kan ni leta efter sälar som vilar på någon kobbe.
Prata om olikheter och likheter mellan de olika typer av vatten som ni besöker. Fundera tillsammans kring varför olika djur och växter lever på olika ställen. Vad behöver just de för att leva, tror du?
När barn får lära sig vilka som lever i och vid vattnet och vet att värna om dem får de en förståelse för varför vi måste vara rädda om vårt vatten. Hjälp dem att se sambandet i vår natur och lär dem att respektera livet. Det kan vara din viktigaste miljöinsats. Vi måste förstå för att agera.
Gör egna båtar
Testa att skapa båtar tillsammans och undersök samtidigt vad som flyter och inte.
Av löv, pinnar och kottar liksom bark kan ni tillverka mer eller mindre avancerade farkoster. Med några täljknivar i packningen kan ni öva knivhantering samtidigt som ni gör bark/pinnbåtar. Roligt och lärorikt!
PADDLA GENOM SVERIGE